Vad händer med vädret i världen? Om naturkatastrofer, klimatförändringar och global uppvärmning

Vad är det egentligen som händer med vädret i världen? Allt oftare hör vi talas om allvarliga naturkatastrofer som tropiska stormar, jordbävningar och orkaner. Här i norden drabbas vi av höststormar, översvämningar och skogsbränder. Det extrema vädret världen över håller på att förändras och det talas ofta om klimatförändringar och global uppvärmning. Men vad betyder det egentligen, och vad får det för konsekvenser på vädret i världen? Vi har talat med en expert inom området - Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI.

Intervju med Gustav Strandberg

Vad menas med klimatförändringar och vad innebär uttrycket klimathotet?

- Klimatförändringar kan förstås vara alla sorters förändringar i klimatet, också sådana som inträffade för tusentals år sedan, men att vi pratar om klimatförändringar idag beror på den globala uppvärmningen som till störst del är orsakad av mänsklig aktivitet. Klimathotet är de förväntat negativa effekterna av det förändrade klimatet för samhället.

Vad är global uppvärmning och vad får det för konsekvenser för vädret i världen?

- Global uppvärmning kallas den ökning i global medeltemperatur som observerats de senaste 150 åren. Global uppvärmning och klimatförändring används ofta synonymt, men klimatförändring är förstås mer än bara temperaturförändring, berättar Gustav Strandberg.

Enligt WWF får kan den globala uppvärmningen få katastrofala konsekvenser på klimatet runt om i världen. Extremtemperaturer uppnås allt oftare, vilket gör att glaciärerna smälter, havsnivåerna stiger, översvämningarna ökar och stormar och skogsbränder intensifieras. Oftast är det de allra fattigaste och mest sårbara människorna på vår planet som drabbas hårdast.

Är klimatförändringarna enbart ett resultat av människans utsläpp och livsstil, eller finns det andra orsaker?

- Klimatet förändras också av naturliga orsaker, men den uppvärmning vi sett de senaste 150 åren beror till störst del på människan, säger Strandberg.

Enligt WWF är det främst på grund av att vi människor bränner mycket fossil kol, olja och gas som klimatförändringarna skyndas på. Detta påskyndar jordens naturliga växthuseffekt, vilket gör att medeltemperaturen på jorden ökar snabbare än normalt.

Beror det extrema vädret som vi upplever allt oftare runt om i världen på den globala uppvärmningen?

- Det beror på. Enskilda väderhändelser är alltid just väderhändelser, det vill säga sådant som händer naturligt och som är en del av klimatets naturliga variationer. Därför kan vi inte säga att en händelse är orsakad just av klimatförändringen. Däremot kan vi säga att sannolikheten för extrema händelser förändras med ett förändrat klimat.

Var är det störst risk att råka ut för orkaner och andra stormar? Varför?

- Orkaner bildas i de flesta fall i banden 10-30°S och 10-30°N (i dessa områden inkluderas bland annat norra och södra delen av Afrika, mellanöstern, södra Asien; Thailand, Kambodja, Vietnam, Indonesien, norra Australien, södra Sydamerika, Karibien, södra Nordamerika och så klart stora delar av Stilla Havet, reds. anm.)

- En viktig orsak till att många orkaner uppstår här är för att det krävs tillräckligt varmt havsvatten, fortsätter Strandberg. Andra stormar är vanligast mellan 30-60° eftersom de flesta lågtryck passerar där.

Hur påverkas vädret och klimatet i Sverige och norden av klimatförändringarna?

- Det blir varmare, framför allt på vintern då temperaturökningen beräknas vara störst. Det innebär kortare snösäsong, men också fler varma dagar på sommaren - vilket i sin tur kan leda till torrare mark på grund av ökad avdunstning. Samtidigt beräknas den extrema nederbörden öka till följd av temperaturökningen, säger Strandberg.

Att det blir lite blötare och varmare kanske inte låter så farligt, men ser man till hela samhället så kan konsekvenserna bli allvarliga. Sverige och Norden kan få allt större problem med översvämningar, värmeböljor, skadeinsekter och skogsbränder – vilket kan bli både farligt och kostsamt, berättar Gustav Strandberg i ett reportage med WWF.

SMHI konstaterar i samma reportage att om dagens utsläppstrend skulle fortsätta, riskerar vi att den globala temperaturökningen passerar två grader runt år 2040, vilket innebär att de effekter vi sett hittills kommer bli ännu mer extrema.

Om en naturkatastrof inträffar på din resa

Det kan kännas tryggt att ha en reseförsäkring innan du reser till områden som ligger i riskzonen för att drabbas av en naturkatastrof. På Europeiska ERV är en naturkatastrof en katastrofsituation som inte framkallats av människor som utlöser naturkrafter, inkluderande orkan / tyfon / cyklon, storm, tornado, översvämning, jordbävning, vulkanutbrott, tidvattensvåg och tsunami. Här hittar du de vanligaste frågorna och svaren om hur din försäkring gäller vid naturkatastrof, extremväder och terrordåd.

Värmebölja i Europa

Värmebölja i Europa

Europa har de senaste somrarna drabbats av extrema värmeböljor. Hettan har orsakat allvarliga skogsbränder och extrem torka och vattenbrist - och till och med ett antal dödsfall. El Niño har troligtvis varit en bidragande faktor till höjda temperaturer i vissa regioner, men enligt forskarna är växthusgaserna den främsta orsaken. Petteri Taalas, generalsekreterare i FN:s meteorologiska organisation WMO, menar att värmeböljorna kommer att bli både kraftigare och längre i framtiden, till följd av klimatförändringar.

Värmerekord i Europa

Enligt SMHI är det absoluta europeiska värmerekordet på 48,8° i Siracusa på Sicilien den 11 augusti 2021. Det slår det tidigare rekordet, som enligt WMO fortfarande är 48,0° i Aten, Grekland den 10 juli 1977.

Så skyddar du dig mot värmen

  • Undvik att gå ut i den värsta värmen mellan klockan 11-15
  • Använd hatt, keps eller annan huvudbonad och klä dig i tunna naturmaterial
  • Drick extra mycket vatten och undvik kaffe, alkohol och andra vätskedrivande drycker
  • Dra ner på fysisk aktivitet som träning och sport
  • Förvara och laga maten noggrant, och se till att eventuellt kött du äter är genomstekt.

Tänk på att små barn och gamla människor är särskilt utsatta vid intensiv hetta. Se till att skydda dem extra noggrant, och se till att de får i sig tillräckligt mycket vätska.

Skogsbränder

Skogsbränder

Skogsbränder har alltid funnits som en naturlig del av ekosystemens dynamik, men klimatförändringarna har förvärrat deras frekvens och intensitet. Värmerekord, förlängda torkperioder och förändrade nederbördsmönster skapar mer gynnsamma förhållanden för bränder att starta och sprida sig. Dessa bränder kan i sin tur släppa ut stora mängder koldioxid i atmosfären, vilket förvärrar den globala uppvärmningen. Detta skapar en återkopplingsslinga där skogsbränder och klimatförändringar förstärker varandra. Sedan temperaturmätningarnas början 1880 har jordens medeltemperatur ökat med över en grad. Detta förändrade klimat har förlängt brandsäsongerna, förstärkt effekten av blixtnedslag och minskat snötäckets varaktighet, vilket leder till torrare markförhållanden.

Skogsbrändernas påverkan på klimatet

Skogsbränder intensifierar klimatförändringarna genom att frigöra stora mängder koldioxid. Torvbränder släpper ut kol som lagrats under långa tidsperioder, vilket ytterligare förvärrar uppvärmningen. Dessutom kan sot från bränderna som landar på snö orsaka ytterligare uppvärmning genom att absorbera solvärme.

Skogsbränder i regnskogar

Regnskogar, som tidigare ansågs vara relativt skyddade från större bränder på grund av sin fuktiga miljö, har också blivit sårbara. Avskogning, torka och mänskliga aktiviteter, såsom markberedning för jordbruk och avskogning, gör att dessa tidigare fuktiga skogar nu är mottagliga för bränder. Dessa bränder hotar inte bara den biologiska mångfalden utan också de inhemska samhällen som är beroende av skogen för sitt uppehälle.

Så skyddar du dig vid en skogsbrand

Om du upptäcker en brand, varna andra, flytta dig till en säker plats, larma genom att ringa det lokala nödnumret, och släck om möjligt. Vid en varning om brand, gå inomhus, stäng fönster, dörrar och ventilation. Håll dig uppdaterad om läget genom att lyssna på radion och evakuera vid behov med en förberedd väska. I evakueringsväskan bör finnas kläder, mat, dryck, hygienartiklar, mediciner, liggunderlag, sovsäck och en ficklampa.

Översvämningar

Översvämningar

Översvämningar inträffar allt oftare globalt på grund av extremregn, flodvågor och andra naturfenomen. De kan medföra enorma skador och hotar både människors liv och egendom. Det sker när torra landområden översvämmas av vatten, ofta eftersom marken inte kan absorbera vattnet tillräckligt snabbt.

Hur uppstår översvämningar?

Orsaken till översvämningar kan vara extrema regnmängder, snösmältning, orkaner eller tsunamis. Monsunregn kan leda till svåra översvämningar i vissa ekvatornära länder som Bangladesh. Tropiska cykloner kan också framkalla detta när havsytan stiger kraftigt på grund av minskat lufttryck. Många asiatiska länder, som Japan och Indien, har upplevt svåra översvämningar, likaså europeiska nationer som Belgien, Tyskland och Frankrike. Det kan resultera i skadade infrastrukturer såsom vägar och byggnader. Förorenat vatten kan leda till spridning av sjukdomar, och samtidigt kan viktig service som sjukvård och elförsörjning slås ut.

Prioriterade åtgärder för att förhindra översvämningar inkluderar att undvika byggande på riskområden och implementering av skyddsåtgärder som invallningar, dikning och barriärer. Sänkning av vattennivåer i vattendrag och tillfälliga skyddsvallar, som kan bestå av sandsäckar eller uppblåsbara tuber, kan också användas.

Tips på hur du kan skydda dig vid en översvämning

  • Säkra källarens värdesaker och placera dem högt.
  • Parkera på säkra höjder.
  • Förbered en nödvändighetslåda för snabb evakuering.
  • Förvara extra dricksvatten, och om möjligt, fyll ett rent badkar.
  • Lyssna på lokalradion för uppdateringar.
Jordbävningar

Jordbävningar

En jordbävning, även kallad jordskalv, sker när marken plötsligt skakar och rör sig. Skakningarna kan leda till förödande konsekvenser, inklusive kollaps av byggnader och infrastruktur, jordskred, översvämningar och eldsvådor. Om den inträffar under havet kan den utlösa en tsunami. Jordskalv uppstår när jordskorpan, som består av olika plattor, pressas mot varandra. Dessa skakningar kan förstöra samhällen, men det är inte själva skalvet som dödar utan följdeffekterna som rasade hus och broar. 

Hur ofta inträffar jordbävningar?

Jordskalv sker ständigt runt om i världen. Varje år registreras miljontals jordskalv, men bara cirka 120 är kraftiga nog att orsaka allvarliga skador. Upplevelsen av ett jordskalv påverkas av dess intensitet, avståndet från epicentret och den lokala berggrunden.

Historiska jordbävningar och deras konsekvenser

Under det senaste seklet har jordbävningar resulterat i förlusten av miljontals liv. Vissa märkbara skalv inkluderar jordbävningen i Indiska oceanen 2004 som dödade nästan 300 000 personer. Jordbävningen i Chile 1960, som är en av de kraftigaste registrerade, med en magnitud av 9,5 på Richterskalan, dödade över 3 000 personer. Jordbävningar mäts ofta med Richterskalan, där magnituden representerar den energi som frigörs vid jordskalvets epicentrum. De mest utsatta områdena ligger nära gränserna mellan jordskorpans plattor, så som Indonesien, Filippinerna, Japan och Kalifornien. Sverige upplever också jordskalv, men de är oftast svaga.

Åtgärder vid jordskalv

Förebyggande åtgärder för permanent boende:

  • Skruva fast bokhyllor.
  • Placera tunga och ömtåliga saker längst ner i skåp och hyllor.
  • Se till att taklampor sitter ordentligt fast.
  • Lär dig stänga av gas, el och vatten i bostaden.
  • Bestäm en samlingsplats för familjen vid akuta situationer.

Vid en jordbävning:

  • Skydda dig mot fallande föremål som tavlor, inredning, och skorstenar.
  • Är du inomhus: stanna där, ta skydd under stadiga möbler eller stå i dörrposter.
  • Använd ej hissar.
  • Är du utomhus: håll dig borta från byggnader och kraftledningar, sök öppna ytor.
  • Är du i en bil: parkera säkert undan broar och byggnader.

Efter en jordbävning:

  • Förbered dig på efterskalv.
  • Assistera skadade individer.
  • Lugna familjen, särskilt barn.
  • Följ nyheter och instruktioner via radio/TV.
  • Använd telefon endast i nödsituationer.
  • Kontakta ambassaden/konsulatet om du är utomlands.
  • Gå inte in i skadade byggnader.
  • Kontrollera skorstenar och gasledningar före användning.
  • Öppna skåp och luckor med försiktighet.
Vulkanutbrott

Vulkanutbrott

En vulkan är en öppning i jordens yta där magma från jordens inre flyter ut. Det finns ungefär 1500 stycken aktiva vulkaner i världen. Vi ser dock bara 20 procent av alla vulkaner, då resten finns djupt ner i havet och påverkar inte oss människor.

Hur uppstår ett vulkanutbrott?

Vulkanutbrott är en av naturens mest kraftfulla och spektakulära händelser. De uppstår när magma (smält sten) från jordens inre pressas upp till ytan, oftast genom sprickor eller kanaler i jordskorpan. Utbrotten kan ske genom en explosion eller genom att lavan långsamt sipprar ut.

Dina rättigheter som resenär vid ett vulkanutbrott

Vi minns alla när Eyjafjallajökull fick utbrott 2010, och större delen av Europas luftrum fick stängas under sex dagar, och vet att läget snabbt kan förändras till det värre. Därför har vi satt ihop en kortfattad guide om hur dina rättigheter ser ut om luftrummet skulle komma att stängas.

De Europeiska konsumentreglerna

När du flyger inom EU omfattas du av de europeiska konsumentreglerna. Konsumentreglerna gäller både när du reser inom EU såväl som när du reser från ett land utanför EU till ett EU-land med ett EU-flygbolag. Om luftrummet skulle komma att stängas på grund av Bárdarbunga är det alltså detta regelverk du ska vända dig till för att ta reda på vilka rättigheter du har som resenär.

Så gäller de Europeiska konsumentreglerna i samband med eventuell vulkanaska

- Om ditt plan ställs in på grund av ett utbrott från Bárdarbunga så har du alltid rätt att få pengarna tillbaka eller en ombokning av din biljett.

- Vid ombokning har du rätt till ersättning för hotell och mat under väntan på nästa möjliga avgång.

- Om din avgång är ombokad till dagen därpå eller om två veckor spelar ingen roll – flygbolaget måste betala för din hotellvistelse, det finns ingen tidsbegränsning. Dessa regler är dock på väg att ändras, men detta kommer ske tidigast i mitten av nästa år.

- Du kan däremot inte räkna med att få ersättning för förlorad arbetsinkomst. Detta eftersom ett askmoln räknas som en extraordinär omständighet, vilket betyder att flygbolagen inte behöver betala ut någon ersättning för arbetsinkomstbortfall.

- På grund av att ett askmoln räknas som en extraordinär omständighet kan du ej heller förvänta dig att få ersättning i form av EU:s schablonbelopp. Ersättning i form av schablonbelopp är något som flygbolagen annars måste betala ut till resenärer som drabbas av inställda flyg och långa förseningar.

Viktigt att tänka på om du avbokar din biljett

Så länge du har en bokad biljett är det flygbolagets ansvar att se till att du kommer fram till den destination du betalt för. Om du avbokar din biljett försvinner dock flygbolagets ansvar. En eventuell avbokning skulle alltså kunna bli en olycklig historia utifall att du står strandad någonstans ute i världen. Detta eftersom du då skulle behöva ta dig hem på egen hand och betala ur egen ficka.

Hur ser ditt reseskydd ut? 

Nödvändig ersättning för kostnader för att ta sig i säkerhet vid en eventuell naturkatastrof ingår i grundskyddet i alla ERV:s försäkringar för resor >
Läs mer om vad som gäller vid naturkatastrof och evakuering här >



Källor:

  • SMHI
  • Röda Korset
  • WMO

Köp försäkring

Ändra din sökning Boka här
Datum då försäkringen ska gälla

Försäkringens startdatum kan inte vara tidigare än dagens datum

1
Ålder vid avresa
Besöksperiod

Försäkringens startdatum kan inte vara tidigare än dagens datum

1
Ålder på besökaren vid hemresedatum
Betaldatum boende
Hyresperiod

Försäkringens startdatum kan inte vara tidigare än dagens datum

Pris för boende
1
Ålder på besökaren vid hemresedatum
Betalningsdatum
Utresedatum
1
Pris (belopp) per person
  • Afghanistan
  • Albanien
  • Algeriet
  • Amerikanska Jungfruöarna
  • Amerikanska Samoa
  • Andorra
  • Angola
  • Anguilla
  • Antarktis
  • Antigua och Barbuda
  • Argentina
  • Armenien
  • Aruba
  • Australien
  • Azerbajdzjan
  • Bahamas
  • Bahrain
  • Bangladesh
  • Barbados
  • Belarus
  • Belgien
  • Belize
  • Benin
  • Bermuda
  • Bhutan
  • Bolivia
  • Bonaire
  • Bosnien-Hercegovina
  • Botswana
  • Bouvetön
  • Brasilien
  • Brittiska Jungfruöarna
  • Brittiska territoriet i Indiska Oceanen
  • Brunei
  • Bulgarien
  • Burkina Faso
  • Burma (Myanmar)
  • Burundi
  • Caymanöarna
  • Centralafrikanska republiken
  • Chile
  • Colombia
  • Cooköarna
  • Costa Rica
  • Curaçao
  • Cypern
  • Danmark
  • Demokratiska republiken Kongo (DRK)
  • Djibouti
  • Dominica
  • Dominikanska Republiken
  • Ecuador
  • Egypten
  • Ekvatorialguinea
  • El Salvador
  • Elfenbenskusten
  • Eritrea
  • Estland
  • Etiopien
  • Falklandsöarna
  • Fiji
  • Filippinerna
  • Finland
  • Frankrike
  • Franska Guyana
  • Franska Polynesien
  • Franska territorierna i södra Indiska Oceanen
  • Färöarna
  • Förenade Arabemiraten
  • Förenta staternas mindre öar i Oceanien och Västin
  • Gabon
  • Gambia
  • Georgien
  • Ghana
  • Gibraltar
  • Grekland
  • Grenada
  • Grönland
  • Guadeloupe
  • Guam
  • Guatemala
  • Guinea
  • Guinea-Bissau
  • Guyana
  • Haiti
  • Heardön och McDonaldöarna
  • Holländska Antillerna (Curacao, St. Maarten)
  • Honduras
  • Hongkong
  • Indien
  • Indonesien
  • Irak
  • Iran
  • Irland
  • Island
  • Israel
  • Italien
  • Jamaica
  • Japan
  • Jordanien
  • Julön
  • Kambodja
  • Kamerun
  • Kanada
  • Kap Verde
  • Kazakstan
  • Kenya
  • Kina
  • Kirgizistan
  • Kiribati
  • Kokosöarna
  • Komorerna
  • Kosovo
  • Kroatien
  • Kuba
  • Kuwait
  • Laos
  • Lesotho
  • Lettland
  • Libanon
  • Liberia
  • Libyen
  • Lichtenstein
  • Litauen
  • Luxemburg
  • Macao
  • Madagaskar
  • Malawi
  • Malaysia
  • Maldiverna
  • Mali
  • Malta
  • Marocko
  • Marshallöarna
  • Martinique
  • Mauretanien
  • Mauritius
  • Mayotte
  • Mexiko
  • Mikronesiska federationen
  • Moçambique
  • Moldavien
  • Monaco
  • Mongoliet
  • Montenegro
  • Montserrat
  • Namibia
  • Nauru
  • Nederländerna
  • Nepal
  • Nicaragua
  • Niger
  • Nigeria
  • Niue
  • Nordkorea
  • Nordmakedonien
  • Nordmarianerna
  • Norfolkön
  • Norge
  • Nya Kaledonien (Chesterfieldöarna, Fortuna)
  • Nya Zeeland
  • Oman
  • Pakistan
  • Palau
  • Panama
  • Papua Nya Guinea
  • Paraguay
  • Peru
  • Pitcairn
  • Polen
  • Portugal
  • Puerto Rico
  • Qatar
  • Republiken Kongo
  • Réunion
  • Rumänien
  • Russia (East of Ural)
  • Rwanda
  • Ryssland
  • Saint Barthelemy
  • Salomonöarna
  • Samoa
  • San Marino
  • São Tomé och Príncipe
  • Sate of Palestine
  • Saudiarabien
  • Schweiz
  • Senegal
  • Serbien
  • Seychellerna
  • Sierra Leone
  • Singapore
  • Sint Maarten
  • Slovakien
  • Slovenien
  • Somalia
  • Spanien
  • Sri Lanka
  • St Helena
  • St Kitts och Nevis
  • St Lucia
  • St Pierre och Miquelon
  • St Vincent och Grenadinerna
  • Storbritannien
  • Sudan
  • Surinam
  • Svalbard och Jan Mayen
  • Sverige
  • Swaziland
  • Sydafrika
  • Sydgeorgien och Sydsandwichöarna
  • Sydkorea
  • Sydsudan
  • Syrien
  • Tadzjikistan
  • Taiwan
  • Tanzania
  • Tchad
  • Thailand
  • Tjeckien
  • Togo
  • Tokelauöarna
  • Tonga
  • Trinidad och Tobago
  • Tunisien
  • Turkiet
  • Turkmenistan
  • Turks- och Caicosöarna
  • Tuvalu
  • Tyskland
  • Uganda
  • Ukraina
  • Ungern
  • Uruguay
  • USA
  • Uzbekistan
  • Vanuatu
  • Vatikanen
  • Venezuela
  • Vietnam
  • Västra Sahara
  • Wallis och Futunaöarna
  • Yemen
  • Zambia
  • Zimbabwe
  • Åland Islands
  • Österrike
  • Östtimor
  • Asien
  • Afrika
  • Europa
  • Sydamerika
  • Nordamerika inkl. USA
  • Nordamerika exkl. USA
  • Oceanien
  • England
  • Skottland
  • Wales
Dölj val Dölj
  • {{originalfilename}} x

Du glömmer väl inte reseförsäkringen?

Sök pris och boka