Ekvatorialguinea

Översikt

Huvudstad: Ciudad de la Paz (inv. 2 000)
Folkmängd: 1 938 431 (uppskattning 2025)
Religioner: Nominalt kristna och övervägande romersk-katolska, protestantiska
Språk: Spanska, andra (inkluderar Fang, Bubi, portugisiska, franska)
Tidszon: UTC+1
Körsida: höger
Telefonkod: +240
Eluttag: Typ C och Typ E

Pengar

Den lokala valutan i Ekvatorialguinea är Cooperation Financiere en Afrique Central-francs (XAF). Från och med 10 november 2026 är 100 XAF lika med 0,17 USD.

Valutaväxling kan göras på banker och växlingskontor.

Resenärer bör vara beredda att använda kontanter för betalningar. Ekonomin fungerar i regel på kontantbasis. Kreditkort accepteras sällan. Bankomater finns endast i stads- och/eller turistområden.

Bankernas öppettider: 08:00–12:00 måndag till lördag.

Dricks förväntas inte i de flesta restauranger och hotell, förutom på platser som ofta besöks av utländska medborgare. Guider och privata chaufförer uppskattar också dricks på omkring 10 %.

El

Elförsörjningen i Ekvatorialguinea är pålitlig. Elektriciteten fungerar på 220V vid 50Hz med kontakttyp(er) C och E.

Pass

De flesta resenärer behöver pass för att resa in i Ekvatorialguinea. Passet måste vara giltigt minst sex månader efter ankomstdatum och ha en tom sida.

Medborgare i Kamerun, Centralafrikanska republiken, Kongo-Brazzaville, Tchad och Gabon kan resa in i Ekvatorialguinea med giltig ID-handling i upp till 90 dagar.

Visum

Visumfri inresa erbjuds för vissa resenärer som uppfyller kraven baserat på nationalitet och resans syfte. Ett system för visum vid ankomst finns för utvalda resenärer, men det beror ofta på nationalitet, resans syfte och inresehamn. Alla andra resenärer måste skaffa visum från närmaste ambassad eller konsulat eller ansöka online (e-visum) före resa.

Inresevisumkraven varierar beroende på nationalitet, resans syfte och andra faktorer. Varje resenär ansvarar för att säkerställa att de uppfyller alla visumkrav, vilket bör bekräftas med myndigheterna på destinationen före resa.

Visumfri resa

Visumfri resa till Ekvatorialguinea för CEMAC-länder: Medborgare i länder inom Centralafrikanska ekonomiska och monetära gemenskapen (CEMAC) kan resa till Ekvatorialguinea utan visum i upp till 90 dagar.

e-Visum

E-visum: Utländska medborgare måste ha ett e-visum för att tillåtas resa till Ekvatorialguinea för turiständamål. Myndigheterna har inte angett maximal vistelsetid.

Visum vid ankomst

Visum vid ankomst: Medborgare i Förenade Arabemiraten kan få visum vid ankomst för att resa in i Ekvatorialguinea i upp till 90 dagar.

Lokal resor

Översikt

Landets vägar är till största delen ojämna och oförbättrade, och vårdslös körning är vanlig över hela landet. Under perioder med kraftigt regn är det bäst att undvika överlandstransport med fordon. Det har länge funnits oro kring landets flygsäkerhet, och kollektivtrafiken håller generellt låg kvalitet.

Resesäkerhet

Flygresor

Ekvatorialguineas främsta internationella flygplatser är Malabos Malabo International Airport (SSG/FGSL) och Batas Bata International Airport (BSG/FGBT). Dessa flygplatser fungerar som nav för internationella och inrikesflyg. Större flygbolag trafikerar Ekvatorialguinea och kopplar landet till flera destinationer i Afrika och utanför. Malabo Airport, även kallad Saint Isabel Airport, ligger cirka sju kilometer (fyra miles) från Malabos stadskärna på Bioko Island.

Bata Airport ligger cirka sex kilometer (tre miles) från Batas stadskärna på fastlandet. Båda flygplatserna har grundläggande faciliteter, inklusive biluthyrning. Landets främsta flygbolag är CEIBA Intercontinental, som bedriver nationella och internationella flyg från Malabo International Airport. Kommersiella flyg till och från Ekvatorialguinea kan vara besvärliga. Det rekommenderas starkt att använda välrenommerade internationella flygbolag för resor till Ekvatorialguinea på grund av låga säkerhetsnivåer hos lokala och regionala flygbolag.

Ön Bioko och fastlandet är förbundna av flera mindre lokala flygbolag med dagliga turer. Tidtabeller kan ändras eller ställas in utan förvarning; flyg är ofta överbokade och bokningar garanterar inte alltid plats. Det förekommer flera säkerhetsproblematik kring bristfälligt underhåll på inrikesflyg, liksom att underhållsrutiner ibland inte följs korrekt. Att chartra ett privatplan är vanligtvis det säkraste alternativet i detta avseende, istället för att använda lokala flygbolag.

Alla flygbolag certifierade av de regulatoriska tillsynsmyndigheterna i Ekvatorialguinea, nämligen Ceiba Intercontinental och Cronos Airlines, är förbjudna att bedriva flygningar till Europa på grund av bristande överensstämmelse med erforderliga tekniska element och krav enligt gällande internationella säkerhetsstandarder.

Gränser och inresa

Hälsomått: Myndigheterna meddelade att resenärer som anländer från Demokratiska republiken Kongo (DRK) och Uganda måste sitta i karantän vid ankomst för att förhindra införsel av ebolaviruset. Andra övervakningsåtgärder, såsom temperaturkontroller, tillämpas på dessa resenärer vid landets inreseställen tills vidare.

Identifikation

De flesta resenärer behöver pass för att resa in i Ekvatorialguinea. Passet måste vara giltigt minst sex månader efter ankomstdatumet och ha en tom sida.
Resenärer med pass där kön anges som "neutralt" kan nekas inresa. Kontakta närmaste ambassad, högkommission eller konsulat för att bekräfta om inresa är tillåten med pass där kön anges som "neutralt". Landets lagar kring HBTQ-personer är konservativa och den sociala acceptansen generellt låg. Lesbiska, homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera resenärer i Ekvatorialguinea kan möta juridiska och sociala svårigheter.

Resor på väg

Trafiken går på höger sida i Ekvatorialguinea. Hastighetsgränsen är 40-50 km/h (25-31 mph) i tätbebyggda områden och 80-100 km/h (50-62 mph) på motorvägar. Den lagliga gränsen för rattfylleri är 0,8 milligram alkohol per milliliter blod. Ekvatorialguinea har ett nätverk av asfalterade och icke-asfalterade vägar, men kvaliteten och skick på infrastrukturen kan variera. Större städer och samhällen är vanligtvis förbunda med asfalterade vägar, medan landsbygdsområden kan ha mindre utvecklade vägnät. Det är viktigt att notera att vissa vägar kan vara dåligt underhållna, sakna tydlig skyltning eller belysning samt ha begränsad eller ingen tillgång till nödtjänster. Försiktighet bör iakttas vid körning, särskilt på natten eller vid dåligt väder. Resor utanför städerna Malabo, Bioko Island och Bata på västkusten av fastlandet är svåra. På Bioko Island är norr generellt bättre försedd med asfalterade vägar. Under regnperioden (april till november) är många vägar farbara endast med fyrhjulsdrivna (4x4) fordon. Besökare utanför Malabo och Bata bör förvänta sig att ibland stöta på militära vägspärrar.

Järnvägsresor

Ekvatorialguinea har inget fungerande järnvägssystem för persontransporter.

Kollektivtrafik

Färjor och båtar: Färjetrafiken mellan fastlandet och öarna Bioko och Annobón är opålitlig och oregelbunden. Det rekommenderas att välja pålitliga färjeoperatörer, fråga om säkerhetsåtgärder och utrustning ombord samt följa eventuella instruktioner eller riktlinjer från färjepersonalen.

Taxi: Taxi är det huvudsakliga kollektivtrafikalternativet i städer, inklusive Bata och Malabo. Taxiförare är kända för att höja priserna för utländska turister. Förhandla artigt om priset innan resan startar. Appar för taxibokning som Buga är bra alternativ för att undvika överpriser, eftersom de har fasta priser.

Minibussar: Minibussar eller guaguas är billiga, informella delade skåpbilar som kör efter bestämda rutter och avgår när de är fulla, och används främst av lokalbefolkningen i städer som Malabo och Bata. De är ofta trångt, långsamt och oförutsägbart.