Nepal

Översikt

Huvudstad: Katmandu (1,571 miljoner invånare)
Befolkning: 29 618 118 (uppskattning 2025)
Religioner: Hinduism 81,3%, Buddhism 9%, Muslimer 4,4%, Kirantism 3,1%, Kristendom 1,4%
Språk: Nepali, Maithali, Bhojpuri, Tharu, Tamang, Newar, Bajjika, Magar, Doteli, Urdu, Avadhi, Limbu, Gurung, Baitadeli; anmärkning: 123 språk rapporterade som modersmål
Tidszon: UTC+5.75
Körsida: Vänster
Riktnummer: +977
Eluttag: Typ C, Typ D och Typ M

Pengar

Den lokala valutan i Nepal är nepalesiska rupier (NPR). Från och med den 30 december 2025 motsvarar 100 NPR 0,69 USD. Utöver den lokala valutan kan INR accepteras som betalning på vissa platser.

Valutaväxling kan göras på banker och växlingskontor.

Resenärer bör vara beredda att använda kredit- eller betalkort i stadsområden och kontanter på landsbygden. Kreditkort accepteras i vissa anläggningar, men kontanter är fortfarande den föredragna betalningsmetoden. Kreditkort accepteras endast i exklusiva områden och/eller turistområden. Bankomater finns endast tillgängliga i stads- och/eller turistområden.

Kvitto från alla växlingstransaktioner eftersom resenärer kommer att kräva detta på flygplatsen för att växla tillbaka pengar till den ursprungliga valutan innan de lämnar Nepal. Resenärer bör observera att export av nationell och indisk valuta från landet är förbjuden, förutom för nepalesiska och indiska medborgare.

På restauranger, om ingen serviceavgift har inkluderats, är 10 % av notan en acceptabel dricks. Bärare kan få dricks 2–4 USD per dag, guider 3–5 USD per dag.

Elektricitet

Strömförsörjningen i Nepal är mindre än tillförlitlig. El fungerar på 230V vid 50Hz med pluggtyp(er) C, D och M. Elförsörjningen inom landet kan vara flyktig och benägen för plötsliga strömavbrott. Resenärer som har bärbara datorer och mobiltelefoner rekommenderas därför att skaffa överspänningsskyddsutrustning.

Pass

De flesta resenärer kommer att behöva ett pass för att komma in i Nepal. Passet måste vara giltigt i minst sex månader efter ankomstdatum och ha en tom sida.

Visum

Visumfri inresa är tillgänglig för vissa resenärer som kvalificerar sig baserat på nationalitet och resans syfte. Resenärer kan kvalificera sig för viseringsundantag, men detta kräver att en säkerhetskontroll eller resetillstånd genomförs före avresa. Ett system med visum vid ankomst finns för utvalda resenärer, men beror ofta på nationalitet, resans syfte och ankomsthamn. Alla andra resenärer måste skaffa visum från närmaste ambassad eller konsulat eller ansöka online (e-visum) före resan.

Kraven för inresevisum varierar beroende på nationalitet, resans syfte och andra faktorer. Enskilda resenärer är ansvariga för att säkerställa att de uppfyller alla visumkrav, vilket bör bekräftas med myndigheterna på destinationen före resan.

Visumfria resor

Visumfritt resande till Nepal : Indiska medborgare med giltiga pass eller väljarlegitimation får resa in i Nepal visumfritt. Myndigheterna har inte specificerat den tillåtna vistelsetiden för dessa resenärer.

Visumundantag

SAARC:s visumundantagssystem : Enligt SAARC:s visumundantagssystem får berättigade affärsmän, journalister och regeringstjänstemän resa visumfritt till SAARC:s medlemsstater. Berättigade medborgare kommer att få ett SAARC-visumundantagsmärke eller ett särskilt resedokument.

Från och med den 23 april 2025 upphävde myndigheterna i Indien och Pakistan SAARC:s viseringsundantagssystem för indiska och pakistanska medborgare.

Visum vid ankomst

Visum vid ankomst : De flesta utländska medborgare kan ansöka om visum vid ankomst för att resa in i Nepal; turistvisum är det enda visum som är tillgängligt vid ankomst. Sökande av visum vid ankomst måste fylla i onlineformuläret för turistvisum före ankomst eller fylla i formuläret vid ankomst till flygplatsen.

Resenärer med turistvisum får stanna i upp till 90 dagar, förutsatt att de betalar för alternativet med 90 dagars tillåten vistelse; resenärer kan också välja visum för 15 eller 30 dagar.

Visum vid ankomst finns tillgängligt på Tribhuvan International Airport (KTM/VNKT) och vid vissa landgränskontroller .

Visum

Inresevisum : Utländska medborgare från utvalda länder måste ansöka om visum innan de anländer till sina lokala diplomatiska beskickningar (ambassader/konsulat).

Resenärer med turistvisum kan stanna i upp till 90 dagar; resenärer kan också välja ett 15-dagarsvisum eller ett 30-dagarsvisum.

Lokala resor

Översikt

Kollektivtrafiken i Nepal inkluderar bussar, taxibilar och cykelrickshaws i stadsområden, medan det i mer avlägsna områden oftast är bussar, taxibilar och motorcyklar. Tåg är mycket begränsade. Det säkraste alternativet för resor mellan städer är inrikesflyg. Vägförhållandena är dåliga och terrängen är farlig, därför är självkörande alternativ osäkra. Intercitybussar, tåg och cykelrickshaws är dåligt underhållna och ofta inblandade i trafikolyckor på grund av dålig körning.

Resesäkerhet

Flygresor

Armépersonal utplacerades på flygplatsområdet. Andra flygplatser i landet stängdes också. Flygningarna är planerade att återupptas från Bhairahawa International Airport (BWA/VNBW) den 11 september.

Alla flygbolag som certifierats av Nepals tillsynsmyndigheter är förbjudna att flyga till Europa på grund av bristande överensstämmelse med de nödvändiga tekniska elementen och kraven som föreskrivs i tillämpliga internationella säkerhetsstandarder. Flygbolagen inkluderar Altitude Air, Buddha Air, Fishtail Air, Summit Air, Heli Everest, Himalaya Airlines, Kailash Helicopter och Air Dynasty Heli.

Nepals civila luftfartsmyndighet kan begränsa helikopterflygningar; tillstånd kan krävas för verksamhet, inklusive räddningsflygningar.

Fritidsrelaterade helikoptertjänster fortsätter att vara inställda i Sagarmatha nationalpark i Koshi-provinsen , inklusive Mount Everest-området, då lokalbefolkningen installerat barriärer på helikopterplattor på grund av miljöhänsyn.

Gränser och inträde

Hälsoåtgärder: Myndigheterna införde screeningåtgärder relaterade till mpox på Katmandus Tribhuvan internationella flygplats (KTM/VNKT) tills vidare efter att landets andra fall av mpox registrerats.

Identifiering

De flesta resenärer behöver ett pass för att resa in i Nepal. Passet måste vara giltigt i minst sex månader efter ankomstdatum och ha en tom sida.
Resenärer tillåts inresa med pass där kön anges som "neutralt". Landets övergripande sociala acceptans av HBTQ-personer är god.

Råd: Ditt pass bör vara giltigt i minst 6 månader när du ansöker om visum.

Vägresor

Trafiken går på höger sida av vägen. Huvudvägarna i huvudstaden och större städer som Katmandu är ganska väl underhållna, men trafiken är kaotisk, särskilt med bilister och fotgängare som ofta bryter mot trafikreglerna. Trafikstockningarna tenderar att bli värre under eftermiddagar och kvällar. Offentliga bussar tenderar att stanna var de än ser passagerare, vilket bidrar till kaoset.

Processioner, sittdemonstrationer och blockader på huvudvägar är vanliga företeelser. I södra Nepal blockerar demonstranter ofta motorvägar, ibland i dagar. Demonstranter har också blockerat internationella gränsövergångar, vilket tidigare observerats vid Birgunj-stationen . Man bör inte ge sig ut i bil eller buss under strejker eller protester, eftersom det till och med har varit känt att pöbelhopar attackerar ambulanser.

Nepal har en mycket hög olycksfrekvens på grund av obetänksam körning och användning av gamla fordon. Gatsignaler saknas ofta eller ignoreras. Det är vanligt att gå över gatan och när det är trafikstockningar väljer motorcyklister ofta att köra på asfalten. Rattfylleri är också vanligt eftersom Nepal inte har några hårda straff för rattfylleri. Du hittar också gapande brunnar med stulna lock. Många gator är mörka och oupplysta på natten.

Nepals vägar påverkas ofta av landets miljö; Mahendra Highway och Kathmandu-Hetauda Road, känd som Tribhuvan Highway, har ofta skadats av jordskred orsakade av kraftigt regn i regionen. Dödliga trafikolyckor är också ganska vanliga; Butwal-Palpa Road har en hög olycksfrekvens, liksom Atariya-Dadheldura längst i väster. Kontrollera statusen för planerade resvägar över land med lokala myndigheter före avresa.

Förbindelsevägar till och från Siraha , Saptari , Rautahat , Rupendehi , Kapilavastu och Dhanusha , särskilt Kodari Highway (även känd som Araniko Highway) , som går norrut mot Tibet, är också riskabla på grund av branta sluttningar och många hårnålskurvor; resor på dessa vägar bör undvikas efter 18:00 lokal tid.

Tågresor

Nepal har endast persontågstrafik i Dhanusha-distriktet i söder, där ett kort spår går från staden Janakpur till Jaynagar vid den indiska gränsen. Järnvägen är dåligt underhållen. Även om det inte har förekommit några större säkerhetsincidenter är den fortfarande av mycket liten praktisk nytta.

Kollektivtrafik

Safa Tempo/Kathmandu Tuktuk: Detta är ett litet, bensindrivet fordon som rymmer 11 till 12 personer och finns främst i Katmandu och Lalitpur . Det är det billigaste transportmedlet, det är lämpligt att använda tuk-tuks endast om det inte finns något annat transportmedel som täcker din rutt för korta sträckor inom staden, eftersom de inte är robusta och särskilt sårbara för gropar på dåligt underhållna vägar och aggressiva förare av större fordon. När du vill åka ner måste du banka i taket. Biljetter utfärdas vanligtvis inte för biljetter som betalats på tuk-tuks.

Rikshaws: Cykelrikshaws är det populäraste transportmedlet i södra Nepal. De är långsamma och biljettpriset måste förhandlas med föraren. Många mindre städer använder rikshaws istället för taxibilar. Dessa är bekväma transportmedel för korta sträckor inom en stad och är relativt säkra; de är dock sannolikt sårbara vid en kollision med större fordon. Undvik att resa i rikshaws när det gäller långa sträckor, särskilt på huvudleder som används av tunga fordon.

Bussar: Bussar är det vanligaste transportmedlet och det billigaste. De är dock också bland de farligaste, med frekventa olyckor. Bussförbindelser finns tillgängliga både i städer och på intercity-linjer; för de senare finns turistbussar som är bekvämare. Långdistansbussar är överfulla, med människor som sitter på tak och till och med reser med små djur. Rebeller har också riktat in sig på bussar i lågintensiva bombattacker. Undvik icke-nödvändiga resor med bussar på grund av dåliga säkerhetsförhållanden.

Mikrobussar finns också i landet och även om de är billigare än vanliga bussar, tenderar dessa ofta att vara trånga med människor som sitter på tak eller hänger från dörrarna. Liksom vanliga bussar innebär dåliga vägar och vårdslös körning att olycksfrekvensen är hög. Att resa med mikrobussar rekommenderas inte.

Motorcykeltaxi: Motorcyklar är den absolut vanligaste vägen, men de rekommenderas inte på grund av håliga vägar och oförutsägbara förare.

Taxibilar: Den bästa taxiservicen i Nepal finns i huvudstaden Kathmandu och dess angränsande distrikt Lalitpur , där det finns gott om taxibilar och de kör hela natten. "Privata" taxibilar tar ensamresenärer och är det säkraste transportmedlet på Nepals vägar. De kör med taximeter och är i allmänhet säkra och pålitliga. Efter 20:00 lokal tid är biljettpriset en och en halv gånger dagsbiljettpriset. Taximetern justeras vanligtvis därefter, och du måste betala vad taximetern visar, utan extra betalning. Vissa förare är dock kända för att manipulera taximetern; gå av taxin om taximeterpriset verkar öka för snabbt. Utanför Kathmandudalen, där antalet taxibilar är färre, kan du be ditt hotell att ordna en privat bil åt dig.

Online-appar för samåkning, nämligen Pathao eller InDrive, rekommenderas mer än traditionella taxibilar när det är möjligt eftersom de har en fast biljettpris och är säkrare.